22 september 2009
tusen bitar
Jag trodde verkligen allt höll på att bli bra, att allting höll på att ordna sig och bli som förr. Men tydligen var det precis tvärtom, en fasad av falskhet har min tillvaro grundat sig på och uppdagas med en käftsmäll rakt i ansiktet. Att bli sviken av sin bäste vän är nog det värsta som kan hända, allting försvinner, allt som man byggt upp rasat samman och hamnat i någon slags twilight zon som bara väntar på att sakt men säkert spridas ut i intet. Tryggheten är det första som ryker, sedan raderas känslorna allt eftersom de inte besvaras, kvar blir drömmarna och de ljusa stunder man haft tillsammans........................
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar